Det är okay. Jag använder fotosidan B-logg för de mer genomarbetade texterna och bilderna, vilket gör att den inte förnyas så ofta. Den andra B-loggen är arbetsblogg och där har jag ännu inte så hårda kvalitets krav på bilder och text. Möjligtvis har kvalitet på bilder varit för låg och jag skall selektera hårdare.

Angående bildinnehåll så har jag arbetat mig ifrån mer dokumentär fotografi mot mer känslomässigt starkare bilder. Terjes behov av mystik har passat mig bra under denna resa. Dock får jag fortfarande kommentarer över att mina bilder är för dokumentära så jag kommer arbeta med det mystiska och beslöjade mer.
Tyvärr passerade jag flera stadier under en kort period, från Cartier Bresion, Eugene Smith sv/v fotografi via Ansel Adams Zoon system mot mer Jan Grahn och Bruno Helgesson inspirerad naturfoto. Varje stadium behövde sin utrustning, vilket jag köpte på mig då priserna föll på begagnad analog utrustning. Nu är jag mer inne på digitalt och inspireras av Stephen Shore, Robert Frank Josef Sudec och Frilander, givetvis Terje och Malin Hellkesö samt Mats Anderson.

Jag har en friare förhållningsätt till utrustningen nu och kommer inte att fortsätta med storformat och klassiskt mörkrum då jag tycket de inte passar in i min nuvarande arbetssätt och bildtänk.

/Thomas

Lyssnade för en stund sedan för första gången på programmet och det var inte bara intressant utan också lyssningsbart på ett avslappnat och skönt sätt. Ska hålla utkik efter kommande program hädanefter! :)

PS. Härlig smällkaramellbild! :D DS.

Man kan uttrycka sig på många olika sätt, men man kommer aldrig ifrån att formen är känslans kärl, så att säga. Strängt taget kan en bild inte innehålla någon känsla, den uppstår ju först när någon tittar på bilden och känner något. För att en konstnär ska ha tillträde till din känsla så måste han in i ditt huvud, och den enda vägen dit är att få dig att reagera på form och innehåll.

Jag är inte riktigt säker på vad konstnärer som tycker sig arbeta med "känslan" istället för formen vill säga med det. Kanske att formkänslan ligger så djupt att de inte längre medvetet *tänker* på formen när de arbetar, utan bara *reagerar* på den utan att analysera. Vilket är ett rimligt arbetssätt.

Nu är förresten det där avsnittet av Bildradion uppe där vi pratar lite om din blogg. Jag säger felaktigt att jag tror att din Fotosidan-blogg inte uppdateras längre, hoppas att du har överseende med det.

Oj, tack Göran.
Som en elev på din kurs i Visuell kommunikation under våren så har jag ju många nya impulser att bearbeta och att vidare utveckla mig i. Jag har just nu fastat i gränssnittet mellan känsla och visuell form. Många konstverk som fortfarande betraktas som viktiga i våra dagar bygger mycket på form. Men när jag diskuterar detta med konstnärer så hävdar de att känslan är det viktiga för dem och inte formen. Tyvärr är det fler än jag som studerar dessa bilder och kommer fram till att det är formen som konstnären använder sig av och inte känslan. Detta gör mig förvirrad så jag läser på i området genom att läsa en bok om fransk symbolism.

Angående Terje så är det ingen motsats. Det är en av de bästa lärarna som finns att tillgå i Naturfoto idag. De övriga lärarna är William Neill och Pål Hermansson vilkas kurser är mer svårnåbara. För annan typ av fotografi finns det ju mer att välja av.