Kameran som kontorsredskap.
Inlagd av Johan BrinkJag tillhör dem som inte tycker att man ska bygga sitt andra hem på jobbet, om man nu arbetar på ett kontor vill säga. Jag tycker blommor, familjeporträtt, barnteckningar, bröllopsfoton och burkar där man sparar enkronor hör hemma hemma. Jag jobbar på kontor, jag har i alla fall ett skrivbord och tillgång till konferensrum med ett litet bord. Annars kan konferensrum vara stora och flotta. Precis som kontor. Ju större och flottare desto fler signaler om makt och kunskap. Att det kan vara så framgår tydligt i de här böckerna. Det finns både något fascinerande och skrämmande med maktens konferensrum, styrelser och skrivbord som tydligt markerar vem det är som bestämmer. Oavsett om det handlar om diktatur eller demokrati. Kanske är de anonyma kontoren vår tids fabriker, våra löpande band?
Lars Tunbjörk ”Kontor”. Under flera år dokumenterade Tunbjörk kontor i Stockholm, New York och Tokyo. Inte sällan rörigt och ostrukturerat.
Matthias Schaller ”Purple desk”. Sällan sedda kontor, de romersk-katolska kardinalernas arbetsplatser.
Paul Shambroom ”Meetings”. Mellan 1999 och 2003 deltog Paul Shambroom i hundratals möten med stadsfullmäktige över hela USA.
Jan Banning ”Bureaucrats”. Banning besökte hundratals kontor i Bolivia, Kina, Frankrike, Indien, Liberia, Ryssland, USA och Jemen för att studera ritualer och symboler på statliga civila myndigheter.
Jacqueline Hassink ”The table of power”. Hassink tog kontakt med 40 av de 500 största företagen i världen för att dokumentera deras styrelserum. Platser där det fattas beslut som påverkar oss alla. 21 av dem sa ja, de resterande symboliseras med en svart ruta i boken. Något att dölja?
Junko Takahashi ”The receptionist”. Porträtt på receptionister, undergivna eller stolta över att vara bäst på att vara just receptionist.